Hur gick det till?

Jag var på mitt mest filosofiska humör när jag vaknade i morse. Plötsligt insåg jag att sh*t, jag fyller snart 42 år. Guuuuuud så gammal jag har blivit. Jag frågade maken hur det kom sig att 20 år bara svischade förbi utan att jag märkte det. Det var ju typ några veckor sedan jag var 22. Inte för att det gör mig så mycket att vara 42, men det som skrämmer mig är att jag ska vakna imorgon och vara 62. Då är man ju nästan antik, undrar om det växer mögel bakom öronen...

Ingen blir så sjuk som jag :-(

Magen sjunger högljudda serenader och är uppsvälld som en ballong. Illamåendet ligger som en klump någonstans i mitten.

Som vanligt tar jag min sjukdom stoiskt, ligger hemma och tycker vansinnigt synd om mig själv.

Det blir en dag i sängen. Hoppas det räcker för att komma på benen igen.

The I-day

Snart börjar finalen. Ostbågarna är köpta. Jag är laddad. Hoppas Erik vinner.

Misslyckande

Jag pratade med dottern: -"Ikväll är det Idolfinal - det MÅSTE vi se!"
Dottern: -"Mamma, kan vi inte se en film istället."

Flera års uppfostran rätt i soporna. Jag har inte lyckats få henne att förstå hur viktigt det är med Idol. Jag får lägga mer krut på sonen, får se om jag lyckas bättre där.

Nej Nej Nej!

Hur kunde Tove bli utröstad??? Det skulle ju bli Tove och Erik i finalen.